När vi läste om rymden passade vi på att göra egna stjärnbilder. Elisabet och Love från Komtek var här och visade hur man skulle göra. Vi använde en lysdiod från en enkel solcellslampa, fibertrådar från en IKEA-lampa och en kupol av plast som Komtek skrivit ut på sin 3-D-skrivare. Eleverna hade sin egen stjärnbild klar när de kom och den limmades fast på en bit kartong. Det var full aktivitet under några timmar och resultatet blev väldigt bra. Det var stolta och glada elever som gick hem den dagen!
0 Kommentarer
Vårt programmeringsarbete utgår från en saga (som vi berättat om i tidigare inlägg.) En dag fanns det plötsligt ett mystiskt ägg, som kommit från rymden. För någon vecka sen fick vi ett mejl från Elisabet på Komtek. Hon och trollet Kanel som bor där, behövde hjälp. Ägget hade kläckts och nu irrade det omkring en massa bayrobotar på Komtek. Klassens uppgift var att försöka programmera robotarna så att dom inte krockade med allt i sin väg. Hur det gick kan ni se på filmen.Vi samarbetar med Komtek i ett programmeringstema, och när vi lyckats med första delen av vår utmaning (se tidigare inlägg) blev vi inbjudna till Komtek. Där fick vi göra de moment som ingår i deras elektroniktema för de yngre åldrarna. Vi gjorde minificklampor, elektroniktavlor och lödfigurer. Vi hade några roliga timmar där och åker gärna tillbaka. När vi var tillbaka på skolan, skrev vi om vad vi gjort och fick då bra träning i att skriva instruktioner.Som vi tidigare berättat, kommer vi det här läsåret att arbeta med programmering i klassen. Det är ett samarbete med den kommunala teknikskolan Komtek. Det hela började med att vi fick ett mejl från dem, där de berättade att trollet Kanel, som bor där, behöver hjälp. Under de senaste veckorna har vi försökt hjälpa Kanel och vi tror att vi har lyckats. Vi har i alla fall löst ett av hans problem, att hjälpa honom att tända ljuset. Det har vi tränat på i appen "Light Bot one hour". För att vi verkligen skulle förstå vilket uppdrag vi har fått, så har elevena också fått återberätta det genom ord och bild i sina "Trollsagor". Nu har snart det första av de tre åren i projektet "Digitalt lärande" gått, och det har varit ett spännande år. Idag när vi var ute i skogen, hörde jag några elever som pratade med varandra. En av dem ställde frågan till de andra: - Vad tycker ni är det bästa med skolan? Dom var överens om att det var roligt att vara ute, både i skogen, men även på skolgården under rasterna. En av dem sa också att det var kul att lära sig saker, och de var överens om att de alla hade lärt sig mycket. De tyckte själva att de blivit duktiga både på att läsa och räkna matte. Att dom har lärt sig en hel del under året är jag helt övertygad om, och jag började fundera över:
- Vilka kunskaper är mätbara? Hur planerar man ett arbetsområde för att om möjligt kunna följa upp och mäta den utveckling som sker? - I LGR 11 pratas det mycket om olika förmågor som ska utvecklas - hur man mäter man en elevs förmåga utan att det blir en subjektiv bedömning? - Ska man göra en jämförande "studie", dvs utföra samma arbete både med och utan "paddor", för att se skillnaden på elevens lust, motivation och uppnått resultat? - Finns det några "goda exempel" på arbeten där man har använt sig av ett formativt arbetssätt och i huvudsak använt sig av digitala läromedel och också dokumenterat den utveckling som skett? - Pågår det några liknande projekt någon annanstans i Sverige? ( erfarenhetsutbyte...) - Finns det några "kända" fallgropar, som man kan och bör undvika? Dvs kan resultaten visa något annat än den faktiska kunskapen...? Kan man bli lurad av att elever har roligt och är engagerade, men att deras kunskaper inte blir befästa...? Ja, som ni ser så snurrar en hel del tankar runt i huvudet...Kanske det är det som kallas utveckling ? Det finns ännu inte så mycket forskning kring I-pads i skolan att stödja sig mot, men här är en dansk artikel där forskarna Isa Jahnke, Lars Norqvist, Andreas Olsson, vid Umeå Universitetet, har följt omkring 200 lärare och 2000 elever i Odder kommun, som ligger i MittJylland.
http://www.computerworld.dk/art/230085/saadan-er-det-gaaet-siden-ipads-blev-indfoert-i-skolen http://www.svt.se/nyheter/regionalt/mittnytt/surfplattan-i-skolbanken För ettorna på Alneskolan i Örnsköldsvik går vägen till läsning via surfplattan - och klassens arbete följs av forskare vid Umeå universitet..
Alneskolan ingår tillsammans med tre skolor i Västerbotten i forskningsprojektet som har syftet att utveckla läs– och skrivförmågan hos yngre barn - ett relativt nytt, men prioriterat, forskningsområde. Även om surfplattorna blir allt vanligare i undervisningen, har de en kort historia i de svenska skolorna och forskningen är begränsad. Men resultaten pekar mot en snabbare läsinlärning. - Den forskning som finns tyder på att läs-, skriv- och kommunikationsförmåga utvecklas snabbare hos elever i årskurs ett som jobbar med läsplattor, än hos dem som jobbar med papper och penna, säger Jörgen From, docent i pedagogik vid Umeå universitet. - Man tror framför allt att det beror på motoriken – barnen blir inte lika upptagna med att forma bokstäverna själva, utan man tar bort ett störmoment i lärprocessen. Ettorna på Alneskolan har jobbat med surfplattorna sedan i höstas – och den nya tekniken används inte bara i språkundervisningen, även om det är där man upplever den största effekten. - Vi använder den i alla ämnen. På idrotten filmar vi kullerbyttor och kollar balansen till exempel, säger Henrik Emanuelsson, lärare i klassen. Kollegan Carina Wågström ser möjligheten till individanpassning som den största fördelen. - Köper man ett läromedel kanske det passar 10 av klassens 23 elever bra, här hittar vi nivåerna hela tiden. - Det finns ju oändligt antal appar och olika nivåer i appen också, så alla kan jobba på en nivå som blir en utmaning, säger Carina Wågström. Både elever och lärare tycker att surfplattorna gör undervisningen mer lustfylld – och att det därför är lättare att koncentrera sig. - Det blir enkelt och roligare. Man kan också lära sig att bli bättre på att räkna – och bli smartare, säger Bea Greve, elev i ettan. Finns det inga nackdelar med det här? - Nej, inte som jag har sett ännu, säger Henrik Emanuelsson. - Föräldrarna har sagt att man inte är så benägen att använda paddan hemma nu, utan att man leker mer. Arbetet med surfplattorna har också fått föräldrarna mer involverade i undervisningen. - Barnen är jättepigga på att visa föräldrarna vad de gör och på så sätt blir föräldrarna mer involverade i vad barnen gör på skolan. Den ganska begränsade forskning som än dock finns, visar också på den effekten, säger Jörgen From. /Anna Quayle Publicerad:7 februari 2014 - 05:00 Uppdaterad:7 februari 2014 - 08:20 Höstterminen var intensiv, rolig men ganska arbetskrävande. Allt eftersom har frågetecknen rätats ut och när vi skrev en lägesrapport, riktad till föräldrarna, kan vi se att vi faktiskt kommit igång riktigt bra nu! I dagarna har det blivit klart att vi från och med hösten kommer att vara med i ett 3-årigt pilotprojekt "Digitalt lärande". Kommunens utvecklingsavdelning kommer att stå som projketägare och dessutom möjliggöra inköp av den tekniska utrustning vi behöver. Världsklass 2015 (Örnsköldsviks kommuns långsiktiga utvecklingsarbete med deltagare från näringsliv, kommun, organisationer, universitet och boende) kommer också att gå in som medfinansiärer. Vi kommer att ta emot 23 elever i en åk 1 och arbeta med en-en-lösning. Troligtvis kommer vi att arbeta med Ipad-mini. Tanken är att vi i huvudsak kommer att använda digitala lärresurser. Så nu har vi framför oss ett spännande arbete med att välja lämpliga appar och fundera kring hur vi ska lägga upp undervisningen. Jag(Kia) har aldrig jobbat i en åk 1 förut, det har däremot Henrik.
|
AuthorWrite something about yourself. No need to be fancy, just an overview. Archives
Augusti 2017
Categories
Alla
|